Allt, allt, allt kommer till den som vågar vara rädd.

Mina största rädslor:

en.
Jag har emetofobi, även kallad spyfobi. Den har hindrat mig från att göra så många olika saker. En tid så vågade jag varken åka bil, tåg eller buss. Jag kunde inte åka längre än några minuter innan jag fick panikångest för att jag trodde att jag skulle bli sjuk.

Är nog mest rädd för paniken som kommer innan man spyr, men bara tanken på att spy är tillräckligt skräckinjagande Fobin är svårast att hantera på vintern, då magsjukan brukar komma. Klarar knappt av att skriva ordet utan att få ångest. Vill helst inte gå utanför dörren på några månader, men tyvärr måste jag nog det. Just nu har jag svårt att äta för jag inbillar mig att jag ska bli matförgiftad, till och med av grönsaker. Really, Matilda? Really?

två.
Jag är höjdrädd. Det är ganska vanligt och jag känner många som är det. Att vara höjdrädd är långt ifrån ohanterbart, det går att undvika höga höjder för det mesta.

tre.
Jag är hypokondriker. Så fort jag får något litet sår någonstans så tror jag innerligt att det är cancer eller någon slags hudsjukdom. Mår jag illa tror jag att jag är magsjuk och får fruktansvärd ångest. Så fort jag känner att något är fel i min kropp så googlar jag olika symptom..


fyra.

Att mamma ska dö. Vem är inte det? Men iallafall, jag är så orolig för att hon ska dö varenda vaken stund. Så fort hon säger att hon mår dåligt så gråter jag mig själv till sömns och tror att jag kommer att vakna upp utan henne. Det är så fruktansvärt svårt att inte tänka på att hon är omringad av eventuella risker. Hon kan bli påkörd eller dö helt plötsligt. Det är kanske inte så troligt för andra människor, men jag är så himla rädd för det.
Allmänt | | Kommentera |
Upp