Inget ljus utan mörker
Lyssnar på First Aid Kit och känner mig ganska positiv. Har städat hela lägenheten och skrivit klart en uppgift, gått ut med hunden och läst lite. Jag har fortfarande svårt för att skilja på mina känslor. Ibland när det känns som att jag har ångest kan jag egentligen vara arg osv. Men jag är rätt så säker på att jag är glad just nu. När jag gick i DBT-terapi så fick jag papper med olika sorters känslolägen. Jag försökte lära mig hur jag skulle kunna veta vilka känslor jag kände, men just nu har jag glömt allting. På måndag ska jag till Lena (min kurator) och det känns skönt att ha börjat prata med någon igen. När jag slutade skada mig så tänkte jag att "Nu är jag frisk och behöver inte BUP längre, woho!" men jag hade verkligen fel. Det är ju nu när jag mår bätttre som jag faktiskt kan förändra min tillvaro.
